Reste mig upp

Jag såg det jag såg 
Men kanske inte så mycket 
Det var tillräckligt då i alla fall 
För vad jag inte kunde se, såg jag inte 
Så klart

Kroppen krum i bugning och bockning 
Självföraktet inlindad i tystnads sigill 
Fängelse för någon 
Vardag för en annan 
För mig en krypta där döden redan hastat förbi

Jag orkade inte mer 
Var tvungen att räta mig upp och min kropp 
Helt och hållet 
Denna gång 
Och fullständigt

Och det jag skådade
Var allt 
Det jag inte kunnat se

Fullständigt allt

Då jag reste mig upp

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.