Det fanns inget att minnas
For igenom huvet
Inget alls
Men huvet hade ju inte varit att lita på i realiteten
Och ingenting annat då heller egentligen
Men det som ändå grodde var allt från det förflutna
Som visserligen ännu inte kallades för minnen
Kompleteringen skedde långsamt
Men ändå kvalfylld och bråkig
Fast utan bugning eller referens
Och allt fylldes och tog plats
Allt
Det som var att minnas