Några dagar förflöt

Jag åt inget på flera dagar 
Var väl inte hungrig 
Eller nått 
Sedan hittade jag en för någon dag sedan stekt fläskkotlett i kylskåpet 
Stoppade i mig den 
Kall

Jag var ute och gick omkring då och då 
Bland husen 
Det verkade vara stilla
Alla var nog hemma hos sig 
Tänkte jag
Ibland tog jag också en promenad i skogen 
Det var fint 
I skogen

I affären tog jag alltid en kundvagn istället för en korg 
Ville få andra att tro att jag handlade till en hel familj
Min familj
Att vi var flera
Än bara jag 
Tog stora förpackningar 
Men fick ofta slänga mat
I komposten

När polisen åkte förbi så stelnade jag alltid till 
Reflexmässigt 
Men det var aldrig mig de ville sätta dit 
Skönt, tänkte jag 
Någon annan var skyldig 
Denna gång

Fundamentalist

Så är det uttryckt 
Gör så och var sådan! 
Men vem lyssnar på det? 
Så klart alla 
Fast yttryckt och menat på sina egna vis 
Och i världens begynnelse

I mig var likartat, djupt inristat 
Och återskenet det enda som guidade och lyste upp 
Men min hjärna hade för länge sedan förkastat detta 
Skäl fanns och det många 
Anledningarna 
Alla

Trodde mig följa mina egna slutsatser 
Det gjorde jag i och för sig 
Men konklusionerna var falsarium 
Delvis 
Något uppsåt fanns inte 
Bara

Jag kuvade in mitt territorium 
Fast och beslutsamt 
Regelmässigt och klokt 
Det fanns inget att erinra på 
Stolt eller kanske stoisk presenterade jag mig
Och världen hurrade

Och medan allt detta hände så skedde verkligheten

Gnisslet och gnarvet överröste mig bokstavligt 
Och något vettigt gick inte att utläsa 
Skriften jag formulerat
Fick sina törnar
Och jag insåg

Jag borde inte vara min egen fundamentalist