Leende

Den mustiga doften av tjära, tång, hav och annat fyllde mina näsborrar.
Överrumplande för en landsortsbo som jag kanske, men jag njöt och slog mig ner på den till nöds ihoplappad stolen utanför krogen vid båtvarvets bortre ända. 

Hade tagit mig hit från någonstans bortanför slätterna och bergen. Men det var just inte fokus för uppmärksamheten nu för min kropp trängtade efter mat och en god natts sömn. Morgondagens förberedelser fick inte gå om intet.
Jag sköljde ner maten med ytterligare ett krus unket öl och gick därefter upp till min tillfälliga övernattning utan att lockas bort och syna fartyget.
Somnade djupt och avtyngd.
Leende.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *