Tusen vägar och ett håll

Om jag vred mig om en aning så kunde jag se många fler håll att gå åt
Gjorde inte så ofta det
Hade jag vridit mig ännu mer och runt om hade jag sett alla möjliga håll att gå åt
Till och med alla omöjliga håll

Min vy var vanemässigt begränsad men inte av det mina ögon var fixerade på eller den speciella riktningen utan av den fruktan i det jag befarade skulle hända om jag släppte det med blicken.  Rädd för att inte ha något att ankra min blick i och tappa balansen innan jag bestämt nytt håll
Och då var det inte bra med många håll
Jag var inte medveten om allt detta och min trygghet låg fast instängd i och bestämdes av det redan kända

Fick då heller aldrig chansen att upptäcka de håll som sällan kunde synas vid ensidig uppmärksamhet. Dessa var kanske inte regelrätta håll utan mer perspektiv, aspekter men allra viktigast, grundade i andra motiv

Klart att jag blev förvånad då mitt huvud allt oftare började vridas fram och tillbaka vid tillfällen och innan jag ens var medveten om det och kunde göra något åt det
Jag fick syn på allt möjligt och märkligt och nytt
En del slog klang i djupa stråk annat väckte annat, mycket var obegripligt

Jag fann mig till slut vrida mig fullständigt om
Helt om
Och mer därtill.
Tiil slut såg jag tusen vägar men märkligt nog kanske bara ett håll

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *