Jag fann inte någonstans att ta vägen
Men det var ok för jag existerade nästan ingenstans
Fanns bara en sak att göra och det var knappast något val eller var det
Kliven kändes bekanta, lite klumpiga men det var oväsentligt, riktningen annorlunda
Att det hållet ens fanns hade jag normalt aldrig kunnat föreställa mig
Men tillvaron var tydligen rymligare än vad jag anade
Jag tog vägen och fann någonstans