Det inre hotet förbyttes snabbt till ett yttre
En lättnad for genom min kropp
Hoten utifrån var alltid lätta att värja sig emot
Var i princip mästerlig på att hantera dem oavsett hur de såg ut
Var inte säker på vad mina sinnen hade uppfattat denna gång
Men de var duktigt inställda på att scanna av och notera varje tänkbar fara
Det kanske var just det – tänkbar – av mig, mitt forna jag – som det inre beblandades med det yttre och de riktiga hoten förblev dolda